Are you over 18 and want to see adult content?
More Annotations
![A complete backup of bildungsxperten.net](https://www.archivebay.com/archive5/images/93618bc8-f417-44ef-9f0d-560ee7b68de6.png)
A complete backup of bildungsxperten.net
Are you over 18 and want to see adult content?
![A complete backup of oldehickorytaproom.com](https://www.archivebay.com/archive5/images/5028df99-9568-456a-af09-ed2e39babb69.png)
A complete backup of oldehickorytaproom.com
Are you over 18 and want to see adult content?
Favourite Annotations
![A complete backup of www.jagran.com/punjab/bhatinda-shoe-polisher-sunny-hindustani-become-indian-idol-winner-and-celebration-in-](https://www.archivebay.com/archive2/090a8862-cbb6-43f2-a8dd-1ddf1505042c.png)
A complete backup of www.jagran.com/punjab/bhatinda-shoe-polisher-sunny-hindustani-become-indian-idol-winner-and-celebration-in-
Are you over 18 and want to see adult content?
![A complete backup of www.setn.com/news.aspx?NewsID=696045](https://www.archivebay.com/archive2/e3c4c72b-a0b8-4f01-9748-d45298c41c49.png)
A complete backup of www.setn.com/news.aspx?NewsID=696045
Are you over 18 and want to see adult content?
![A complete backup of www.atlantico.fr/decryptage/3587609/-dark-waters-de-todd-haynes--un-homme-seul-contre-une-toute-puissante-i](https://www.archivebay.com/archive2/84abb877-c926-4c46-8808-0b28702e3230.png)
A complete backup of www.atlantico.fr/decryptage/3587609/-dark-waters-de-todd-haynes--un-homme-seul-contre-une-toute-puissante-i
Are you over 18 and want to see adult content?
![A complete backup of www.nieuwsblad.be/cnt/dmf20200226_04865769](https://www.archivebay.com/archive2/79a2e97b-ee7f-42b8-a1af-cbd46c869e3d.png)
A complete backup of www.nieuwsblad.be/cnt/dmf20200226_04865769
Are you over 18 and want to see adult content?
Text
PAGE
Få bättre koll på din ekonomi med detta Excel-dokument. Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. ”Guuuud vad tråkigt”, tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske inte är världens roligaste uppgift. Men ett bra sätt att få koll på vad man spenderar är att skriva ned varje köp TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
11 MYTER OCH DERAS SANNINGAR 9. Vi använder bara tio procent av hjärnan. Det är aldrig någon del av hjärnan som är helt inaktiv. Myten föddes när en bedragare försökte sälja en vätska som skulle öka hjärnkapaciteten. 10. Du bör dricka minst åtta glas vatten om dagen. Vi får i oss vatten från mat, juice, mjölk och även kaffe. 8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Det gäller att vara unik på något sätt. 2. Starta i liten skala och väx när det behövs. Det är kanske frestande att fläska på med 60 forum på en gång, men börja med ett fåtal; kanske tre, fyra stycken. Det är alltid bättre med få forum med mycket aktivitet än många forum med lite aktivitet. 3. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Vinsten av att använda fler personer än tusen är ofta inte särskilt stor. Jag har också medvetet valt ett alternativ med 50 % eftersom felmarginalen blir som störst då. Det beror på att det i formeln finns en kvadratisk funktion ( p * (1 - p) ). Ju närmare mitten i intervallet 0 och 100 %, desto större blir helt enkeltosäkerheten.
ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Använder du metadata effektivt? Metadata betyder data om data. Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. VILL DU SE EN LÅNG MENING?TRANSLATE THIS PAGE Att skriva långa meningar kan bli lite svårt att överblicka eftersom det blir så många budskap i en mening och därför råder jag dig att dela upp en sådan här lång mening i betydligt färre, gärna indelad i olika stycken som blir lättare att läsa om man även sätter ut en hel del punkter och komma-tecken på logiska ställen där det behövs separering, till exempel efter tio ord FÅ BÄTTRE KOLL PÅ DIN EKONOMI MED DETTA EXCEL …TRANSLATE THISPAGE
Få bättre koll på din ekonomi med detta Excel-dokument. Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. ”Guuuud vad tråkigt”, tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske inte är världens roligaste uppgift. Men ett bra sätt att få koll på vad man spenderar är att skriva ned varje köp TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
11 MYTER OCH DERAS SANNINGAR 9. Vi använder bara tio procent av hjärnan. Det är aldrig någon del av hjärnan som är helt inaktiv. Myten föddes när en bedragare försökte sälja en vätska som skulle öka hjärnkapaciteten. 10. Du bör dricka minst åtta glas vatten om dagen. Vi får i oss vatten från mat, juice, mjölk och även kaffe. 8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Det gäller att vara unik på något sätt. 2. Starta i liten skala och väx när det behövs. Det är kanske frestande att fläska på med 60 forum på en gång, men börja med ett fåtal; kanske tre, fyra stycken. Det är alltid bättre med få forum med mycket aktivitet än många forum med lite aktivitet. 3. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Vinsten av att använda fler personer än tusen är ofta inte särskilt stor. Jag har också medvetet valt ett alternativ med 50 % eftersom felmarginalen blir som störst då. Det beror på att det i formeln finns en kvadratisk funktion ( p * (1 - p) ). Ju närmare mitten i intervallet 0 och 100 %, desto större blir helt enkeltosäkerheten.
ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Använder du metadata effektivt? Metadata betyder data om data. Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. VILL DU SE EN LÅNG MENING?TRANSLATE THIS PAGE Att skriva långa meningar kan bli lite svårt att överblicka eftersom det blir så många budskap i en mening och därför råder jag dig att dela upp en sådan här lång mening i betydligt färre, gärna indelad i olika stycken som blir lättare att läsa om man även sätter ut en hel del punkter och komma-tecken på logiska ställen där det behövs separering, till exempel efter tio ordBACKEND MEDIA
Under ett par år har jag hållit en föreläsning om hur man kan luras med statistik. I föreläsningen pratar jag bland annat om hur olika axlar på diagram kan ändra vår uppfattning av det budskap som kommuniceras. Titta exempelvis på bilden nedan, som visar samma data i alla diagram, men där värdet på Y-axeln förändras.VEM ÄR JAG?
Rakar du benen: Nej. När brukar du oftast gå och lägga dig: Alldeles för sent. Är du blyg: Nej, men ibland introvert. Sysslar du med någon idrott: Innebandy. Vill du hellre ha mail än brev: Brev. Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Jag vill tro det åtminstone. Har du spytt offentligt: Ja, men ytterst stilfullt. VILKA VILL HA CENSUR Vänder man på steken så kan man säga att 36 procent av kvinnorna vill ha censur, åtminstone i undantagsfall, medan motsvarande siffra för männen är 24 procent. Klicka på bilden för en större version. Bakom varje linje finns ett grått band. Det visar 95 procent konfidensintervall, vilket är den osäkerhet jag valde. 11 MYTER OCH DERAS SANNINGAR 9. Vi använder bara tio procent av hjärnan. Det är aldrig någon del av hjärnan som är helt inaktiv. Myten föddes när en bedragare försökte sälja en vätska som skulle öka hjärnkapaciteten. 10. Du bör dricka minst åtta glas vatten om dagen. Vi får i oss vatten från mat, juice, mjölk och även kaffe. SVT RAPPORTS Y-AXEL SOM INTE SLUTADE VÄXA (COVID-19)TRANSLATE THISPAGE
SVT Rapports Y-axel som inte slutade växa (covid-19) SVT Rapport har under flera månader låtit sin Y-axel växa så att dödstalen ser mindre och mindre ut. Medan TV4 säger sig ha gjort ett misstag, kommer SVT fortsätta som tidigare. Under ett par år har jag VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THISPAGE
Jag ville helt enkelt se vilken ideologi som är den mest omtalade i svenska massmedier. Jag hade en känsla av att feminism var en populär ideologi i massmedierna förra året (populär i bemärkelsen att den ofta omnämndes). Detta inte minst då jag själv analyserat nyhetsartiklar som delades på Facebook och Twitter under första TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller.. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen och du får fram färgkoder till de dominerande färgerna i JAG VILL HA ETT WIKIPEDIA SOM SVARAR PÅ FRÅGORNA …TRANSLATE THISPAGE
Jag vill ha ett Wikipedia som svarar på frågorna när, var, hur och varför – inget mer. 12 april 2007 Peter Dahlgren 10 kommentarer. Uppslagsverket Wikipedia är en plats jag spenderar stor mängd av min surfning på. Kunskap är makt. Men jag skulle vilja se en kort version av Wikipedia som enbart innehåller det absolut nödvändiga i DAGENS ORD: OOMKULLRUNKELIG Dagens ord: oomkullrunkelig. Påstående som inte kan bestridas eller motbevisas. ”Han har en oomkullrunkelig logik.”. Den här klassikern till ord kommer som du säkert kan lista ut från orden runka och omkull. Runka betyder, förutom att onanera, att långsamt skaka eller vaja av och an. Omkull är att dra ned något till markeneller
SÅ SKRIVER DU ETT PRESSMEDDELANDE En tanke per pressmeddelande är en god tumregel. Max en A4-sida. Du bör inte skriva mer än en A4-sida. Om du behöver mer utrymme än så, kommer din nyhet inte att publiceras och förmodligen hamna direkt i papperskorgen. Det kan såklart finnas tillfällen där två sidor är mer lämpligt, men det bör vara väl motiverat.BACKEND MEDIA
I debatten kring censur och yttrandefrihet har påståendet dykt upp att kvinnor är mer benägna att förespråka censur. Däremot har jag inte sett någon presentera belägg för detta påstående, så jag plockade fram svenskarnas attityder kring censur från SOM-undersökningarna. FÅ BÄTTRE KOLL PÅ DIN EKONOMI MED DETTA EXCEL …TRANSLATE THISPAGE
Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. "Guuuud vad tråkigt", tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske 8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Del 1 av 2: Detta är en artikel om två delar. Du kan läsa andra artikeln här: Del 2: resterande fyra tips. Att starta ett forum är enkelt i dag. Välj ett TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Metadata betyder data om data.Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. SÅ SKRIVER DU ETT PRESSMEDDELANDE Som chefredaktör handskas jag en hel del med pressmeddelanden. I en liten bransch är sanningen den att 99 % av pressmeddelandena inte är skrivna för målgruppen, utan oftast i vi-form. HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Hur stor blir felmarginalen vid en viss urvalsstorlek? Denna enkla fråga tänkte jag besvara genom att måla upp en graf. Felmarginaler är ett roligt ämne.BACKEND MEDIA
I debatten kring censur och yttrandefrihet har påståendet dykt upp att kvinnor är mer benägna att förespråka censur. Däremot har jag inte sett någon presentera belägg för detta påstående, så jag plockade fram svenskarnas attityder kring censur från SOM-undersökningarna. FÅ BÄTTRE KOLL PÅ DIN EKONOMI MED DETTA EXCEL …TRANSLATE THISPAGE
Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. "Guuuud vad tråkigt", tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske 8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Del 1 av 2: Detta är en artikel om två delar. Du kan läsa andra artikeln här: Del 2: resterande fyra tips. Att starta ett forum är enkelt i dag. Välj ett TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Metadata betyder data om data.Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. SÅ SKRIVER DU ETT PRESSMEDDELANDE Som chefredaktör handskas jag en hel del med pressmeddelanden. I en liten bransch är sanningen den att 99 % av pressmeddelandena inte är skrivna för målgruppen, utan oftast i vi-form. HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Hur stor blir felmarginalen vid en viss urvalsstorlek? Denna enkla fråga tänkte jag besvara genom att måla upp en graf. Felmarginaler är ett roligt ämne.BACKEND MEDIA
I debatten kring censur och yttrandefrihet har påståendet dykt upp att kvinnor är mer benägna att förespråka censur. Däremot har jag inte sett någon presentera belägg för detta påstående, så jag plockade fram svenskarnas attityder kring censur från SOM-undersökningarna. OM BACKEND MEDIATRANSLATE THIS PAGE Denna blogg startade 2005 och här skriver jag, Peter Dahlgren, om kommunikation och medier – i synnerhet digitala medier. Jag forskar om medieeffekter vid Göteborgs universitet och skriver böcker, artiklar och föreläser emellanåt. USP - BACKEND MEDIATRANSLATE THIS PAGE Jag fick ett e-brev från David som undrar vad som krävs för att bygga en lyckad webbplats:. Jag funderar på att bygga en site som Spray Date.Den är ju väldigt enkel. Men min site skulle vara överlägsen när det kommer till interaktivitet osv. TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
BACKEND MEDIA
1/2/2015 250. 1/30/2015 7000. 1/30/2015 1900. 1/2/2015 500. 1/1/2015 450. 1/15/2015 2400. 1/15/2015 860. 2/25/2015 25000. 2/25/2015 2000. 2/26/2015 1400. 2/26/2015 980. 2/27/2015 SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor SÅ SKRIVER DU ETT PRESSMEDDELANDE Som chefredaktör handskas jag en hel del med pressmeddelanden. I en liten bransch är sanningen den att 99 % av pressmeddelandena inte är skrivna för målgruppen, utan oftast i vi-form. VILL DU SE EN LÅNG MENING?TRANSLATE THIS PAGE Att skriva långa meningar kan bli lite svårt att överblicka eftersom det blir så många budskap i en mening och därför råder jag dig att dela upp en sådan här lång mening i betydligt färre, gärna indelad i olika stycken som blir lättare att läsa om man även sätter ut en hel del punkter och komma-tecken på logiska ställen där det behövs separering, till exempel efter tio ord 8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUM (DEL TVÅ)TRANSLATETHIS PAGE
5. Som administratör ställs du inför svåra beslut. Att driva ett stort forum handlar om ledarskap. Men det är viktigt att komma ihåg: din titel gör dig inte till en ledare. SÅ BYGGER DU OM DIN WEBBPLATS MEN BEHÅLLER PLATS …TRANSLATE THISPAGE
Planerar du att flytta webbsidor eller kanske bygga om hela din webbplats?Då kan det vara praktiskt att se till så att gamla adresser inte slutar fungera.Det finns flera tekniker att göra det på, men bara ett som är rätt. FÅ BÄTTRE KOLL PÅ DIN EKONOMI MED DETTA EXCEL …TRANSLATE THISPAGE
Få bättre koll på din ekonomi med detta Excel-dokument. Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. ”Guuuud vad tråkigt”, tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske inte är världens roligaste uppgift. Men ett bra sätt att få koll på vad man spenderar är att skriva ned varje köp TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Det gäller att vara unik på något sätt. 2. Starta i liten skala och väx när det behövs. Det är kanske frestande att fläska på med 60 forum på en gång, men börja med ett fåtal; kanske tre, fyra stycken. Det är alltid bättre med få forum med mycket aktivitet än många forum med lite aktivitet. 3. TRELLO: ORGANISERA PROJEKT SKITENKELT MED ANDRATRANSLATE THIS PAGE Trello: Organisera projekt skitenkelt med andra. 02 januari 2012 Peter Dahlgren 2 kommentarer. Då jag arbetar med flera olika medier har jag svårt att hålla allt i huvudet och behöver ett verktyg som hjälper mig. Post it-lappar på väggen gillar jag, men omgivningen blir inte så vacker då. Dessutom kan jag inte ta dem med mig. ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Använder du metadata effektivt? Metadata betyder data om data. Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Vinsten av att använda fler personer än tusen är ofta inte särskilt stor. Jag har också medvetet valt ett alternativ med 50 % eftersom felmarginalen blir som störst då. Det beror på att det i formeln finns en kvadratisk funktion ( p * (1 - p) ). Ju närmare mitten i intervallet 0 och 100 %, desto större blir helt enkeltosäkerheten.
VILL DU SE EN LÅNG MENING?TRANSLATE THIS PAGE Att skriva långa meningar kan bli lite svårt att överblicka eftersom det blir så många budskap i en mening och därför råder jag dig att dela upp en sådan här lång mening i betydligt färre, gärna indelad i olika stycken som blir lättare att läsa om man även sätter ut en hel del punkter och komma-tecken på logiska ställen där det behövs separering, till exempel efter tio ord FÅ BÄTTRE KOLL PÅ DIN EKONOMI MED DETTA EXCEL …TRANSLATE THISPAGE
Få bättre koll på din ekonomi med detta Excel-dokument. Inför det nya året kan det vara en bra idé att planera sin ekonomi lite. ”Guuuud vad tråkigt”, tänker du. Och visst, jag håller väl med om att det kanske inte är världens roligaste uppgift. Men ett bra sätt att få koll på vad man spenderar är att skriva ned varje köp TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen ochdu får fram
8 TIPS FÖR DIG SOM PLANERAR ATT STARTA ETT FORUMTRANSLATE THIS PAGE Det gäller att vara unik på något sätt. 2. Starta i liten skala och väx när det behövs. Det är kanske frestande att fläska på med 60 forum på en gång, men börja med ett fåtal; kanske tre, fyra stycken. Det är alltid bättre med få forum med mycket aktivitet än många forum med lite aktivitet. 3. TRELLO: ORGANISERA PROJEKT SKITENKELT MED ANDRATRANSLATE THIS PAGE Trello: Organisera projekt skitenkelt med andra. 02 januari 2012 Peter Dahlgren 2 kommentarer. Då jag arbetar med flera olika medier har jag svårt att hålla allt i huvudet och behöver ett verktyg som hjälper mig. Post it-lappar på väggen gillar jag, men omgivningen blir inte så vacker då. Dessutom kan jag inte ta dem med mig. ANVÄNDER DU METADATA EFFEKTIVT? Använder du metadata effektivt? Metadata betyder data om data. Det låter en aningen abstrakt första gången man hör det, men det handlar enbart om egenskaper för ett objekt. Om vi tar en bil som exempel kan metadatan bestå av färg, bilmodell, antal dörrar, motorstorlek, cylindrar och så vidare. VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THIS PAGESEE MORE ON BACKENDMEDIA.SE SÅ PRODUCERAR VI PODDRADION SKEPTIKERPODDENTRANSLATE THIS PAGE Att producera en poddradio (podcast) är mycket arbete. Här tänkte jag beskriva hur man gör rent tekniskt, för noll kronor, eftersom jag fått många frågor MEDIEFORSKARE BLIR AV MED SIN DOKTORSEXAMEN Enligt Retraction Watch så har Ohio State University sett till att en av deras tidigare doktorander har fått sin doktorsgrad tillbakadragen. En vetenskaplig tidskrift har nämligen dragit tillbaka en av hennes artiklar (samförfattad med hennes handledare) på grund av ”inkonsistens i datan”, vilket är ett förmildrande uttryck för något som inte har gjorts på ett korrekt sätt. HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Vinsten av att använda fler personer än tusen är ofta inte särskilt stor. Jag har också medvetet valt ett alternativ med 50 % eftersom felmarginalen blir som störst då. Det beror på att det i formeln finns en kvadratisk funktion ( p * (1 - p) ). Ju närmare mitten i intervallet 0 och 100 %, desto större blir helt enkeltosäkerheten.
VILL DU SE EN LÅNG MENING?TRANSLATE THIS PAGE Att skriva långa meningar kan bli lite svårt att överblicka eftersom det blir så många budskap i en mening och därför råder jag dig att dela upp en sådan här lång mening i betydligt färre, gärna indelad i olika stycken som blir lättare att läsa om man även sätter ut en hel del punkter och komma-tecken på logiska ställen där det behövs separering, till exempel efter tio ordBACKEND MEDIA
Under ett par år har jag hållit en föreläsning om hur man kan luras med statistik. I föreläsningen pratar jag bland annat om hur olika axlar på diagram kan ändra vår uppfattning av det budskap som kommuniceras. Titta exempelvis på bilden nedan, som visar samma data i alla diagram, men där värdet på Y-axeln förändras. OM BACKEND MEDIATRANSLATE THIS PAGE Om Backend Media. Denna blogg startade 2005 och här skriver jag, Peter Dahlgren, om kommunikation och medier – i synnerhet digitala medier. Jag forskar om medieeffekter vid Göteborgs universitet och skriver böcker, artiklar och föreläser emellanåt. På min andra blogg, opponent.se, skriver jag mer om argumentationsteori, filosofioch
TA FRAM FÄRGSCHEMAT FRÅN EN BILD Color Palette Generator visar färgkoderna som en bild innehåller.. Med andra ord, skriv in adressen till en bild, tryck på knappen och du får fram färgkoder till de dominerande färgerna iBACKEND MEDIA
1/2/2015 250. 1/30/2015 7000. 1/30/2015 1900. 1/2/2015 500. 1/1/2015 450. 1/15/2015 2400. 1/15/2015 860. 2/25/2015 25000. 2/25/2015 2000. 2/26/2015 1400. 2/26/2015 980. 2/27/2015 VILKEN ÄR DEN POPULÄRASTE IDEOLOGIN I MASSMEDIERNA?TRANSLATE THISPAGE
Jag ville helt enkelt se vilken ideologi som är den mest omtalade i svenska massmedier. Jag hade en känsla av att feminism var en populär ideologi i massmedierna förra året (populär i bemärkelsen att den ofta omnämndes). Detta inte minst då jag själv analyserat nyhetsartiklar som delades på Facebook och Twitter under första VILKA FUNKTIONSHINDER FINNS DET? I tillgänglighet är det mycket prat om funktionshinder, speciellt att man ska använda alt-attribut så att blinda kan ta del av bilder. Men vad finns det för funktionshinder förutom blinda, och hur kan vi förbättra upplevelsen på nätet för dessa personer?. Synrelaterat. Blindhet.Blinda kan använda skärmläsare eller punktskriftsdisplayer för att läsa text. REGLER VID PUBLICERING PÅ NÄTET Därför ska du grundlagsskydda din webbplats. Ett utgivningsbevis innebär att en webbplats blir skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Det är det starkaste skyddet som går att få och innebär att myndigheter inte har rätt att lägga sig i vad du publicerar. Det blir olagligt för myndigheter att censurera. HUR STOR BLIR FELMARGINALEN VID EN VISS URVALSSTORLEK?TRANSLATE THISPAGE
Vinsten av att använda fler personer än tusen är ofta inte särskilt stor. Jag har också medvetet valt ett alternativ med 50 % eftersom felmarginalen blir som störst då. Det beror på att det i formeln finns en kvadratisk funktion ( p * (1 - p) ). Ju närmare mitten i intervallet 0 och 100 %, desto större blir helt enkeltosäkerheten.
DAGENS ORD: OOMKULLRUNKELIG Dagens ord: oomkullrunkelig. Påstående som inte kan bestridas eller motbevisas. ”Han har en oomkullrunkelig logik.”. Den här klassikern till ord kommer som du säkert kan lista ut från orden runka och omkull. Runka betyder, förutom att onanera, att långsamt skaka eller vaja av och an. Omkull är att dra ned något till markeneller
SÅ SKRIVER DU ETT PRESSMEDDELANDE En tanke per pressmeddelande är en god tumregel. Max en A4-sida. Du bör inte skriva mer än en A4-sida. Om du behöver mer utrymme än så, kommer din nyhet inte att publiceras och förmodligen hamna direkt i papperskorgen. Det kan såklart finnas tillfällen där två sidor är mer lämpligt, men det bör vara väl motiverat.* Hem
* Forskning
* Data science
* Kommunikation
* Webbutveckling
* Om
BACKEND MEDIA
Psykologi och kommunikation för att påverka. KÖNSSKILLNADER I UTBILDNING OCH EXAMEN10 oktober 2019
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar Vilka utbildningar får kvinnor och män sin examen ifrån? Det har jag längre undrat och presenterar därför lite statistik kring andelen kvinnor och män på svenska universitet och högskolor från förra året som jag plockat fram. Kort och gott kan man sammanfatta det med att nästan 8 av 10 examina på grundnivå och avancerad nivå delades ut till en majoritet kvinnor. Tänk på att den siffran gäller för de olika _typerna_ av examina i grafen nedan. Klicka på bilderna för en större version. Tittar man i stället på antalet examina totalt så är det 49 941 kvinnor och 28 052 män under 2018, det vill säga 64 procent kvinnor. VILKA ÄMNEN DOKTORERAR MÄN OCH KVINNOR I? Där brukar könsskillnaderna beskrivas som jämna om man tittar på alla doktorander som började doktorera under 2018 (1 552 kvinnor samt1 525 män
).
Tittar man däremot på respektive ämne så framträder könsskillnader även där, vilket framgår av grafen nedan. UKÄ har förvisso rapporter om jämställdhet där de visar några utvalda utbildningar och könsandelen inom dessa, men den senaste är från 2016 och få av dessa rapporter, eller andraUKÄ-pubikationer
för den delen, visar alla utbildningar.METOD
Jag har använt följande statistik från UKÄ genom att ladda nedderas CSV-filer:
* UKÄ – antal examina 2018 * UKÄ – utbildning på forskarnivå Jag har utgått från de ämnesindelningar som finns i dessa filer och jag har ingen aning om hur väl de stämmer överens med verkligheten, det får man fråga UKÄ om. Det finns exempelvis ett stort antal svenska utbildningar med okänd examen eller universitet (de saknar värde helt enkelt), vilket är märkligt. Dessa okända utbildningar och examina har jag tagit bort från graferna ovan.Vetenskap
ANVÄNDER VÄNSTERN ELLER HÖGERN PUBLIC SERVICE-NYHETER MEST? STUDIEÖVER 30 ÅR
17 september 2019
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar Alla nya medier (som exempelvis Facebook) gör att SVT och SR får konkurrens om människors uppmärksamhet. Det finns därför en oro att personer på vänster- eller högerkanten nu väljer bort public service-nyheter för nyheter som går i linje med deras politiska övertygelser. Men gör de det? Kort svar: Inte nödvändigtvis. I en artikel, som är en del av min avhandling, undersöker jag vilka grupper som är mest benägna att använda (och sluta använda) public service-nyheter över 30 år. Är det vänstern eller högern? Är det sossar eller moderater? Eller är det de som saknar politiskt intresse? Genom att analysera svenska befolkningens politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) samt deras medieanvändning från 1986 till 2015 (totalt 103 589 personer) är följande svaret: 1. INGEN STÖRRE SKILLNAD MELLAN HÖGERN OCH VÄNSTERN Vänstern och högern använder public service-nyheter lika mycket över tid. Men ju längre ut på ytterkanterna man är på vänster/höger-skalan, desto mer använder man public service-nyheter. Skillnaden är dock inte speciellt stort (och framträder framför allt när man kontrollerar för andra faktorer, såsom kön och utbildning). 2. POLITISKT INTRESSERADE FORTSÄTTER ANVÄNDA PUBLIC SERVICE-NYHETER MER ÄN DE SOM SAKNAR POLITISKT INTRESSE Ju mer politiskt intresserad man är, desto mer använder man public service-nyheter. Detta är den viktigaste förklaringsfaktorn om man jämför storleken på skillnaderna som jag har tittat på. Hur intresserad man är av politik är därför en av de viktigare förklaringarna till varför medborgarna använder (och fortsätter använda) public service-nyheter. 3. GILLAR DU ETT RIKSDAGSPARTI ÄR CHANSEN STOR ATT DU OCKSÅ FÖLJER PUBLIC SERVICE-NYHETER Det skiljer mycket mellan olika partitillhörigheter, och från år till år, men det verkar inte ha så mycket att göra med huruvida partierna finns på vänsterkanten eller högerkanten. Här hittades inga större skillnader mellan partianhängarna över tid. Det viktiga är snarare huruvida partiet finns i riksdagen eller inte: de som sympatiserar med partier som inte finns i riksdagen använder heller inte public service-nyheter i någon större utsträckning. SD-anhängare är den enda gruppen där användningen av public service-nyheter faktiskt har _ökat_ över tid. Kontrollerar man däremot för ålder så minskar medieanvändningen över tid, främst bland SD-anhängare. Det beror på att det främst är äldre som använder public service-nyheter.VAD BETYDER DETTA?
Enligt många tyckare (exempelvis de som pratar om filterbubblor) tar allt färre del av traditionella massmedier, och anledningen sägs vara att de som har de mest extrema övertygelserna har som störst behov att bekräfta sina politiska övertygelser och undviker därför politiskt neutrala nyhetskällor som public service-nyheter. Detta rimmar dock illa med verkligheten, både i den här undersökningen och med övrig forskning. Även om det stämmer att svenskarna generellt sett använder public service-nyheter mindre och mindre sedan 1986, är minskningen inte speciellt stor. Det rör sig om några procentenheter hit eller dit (och då har vi ännu inte tagit mätfel i beaktande). I stället är det de som saknar politiskt intresse som tenderar att ”överge” public service-nyheter, vilket också stämmer överens med mängder med andra studier som påpekar vikten av politiskt intresse. De som har starka ideologiska övertygelser tenderar i stället att använda nyheter _mer_ än de som har svagaövertygelser.
FAKTA OM STUDIEN
* Svenska medborgare har tillfrågats årligen från 1986 till 2015 (longitudinellt tvärsnitt) * 103 589 svenskar ingår i studien, 16 år och äldre * Urvalet är ett slumpmässigt urval av svenska befolkningen * Datan är baserad på nationella SOM-undersökningen (s.k. Super-SOM) genom enkätundersökningar på papper och webbBEGRÄNSNINGAR
Alla studier har begränsningar och det är viktigt att påpeka vilka de är så att man inte drar allt för långtgående slutsatser. Här är några saker som kan vara bra att ta hänsyn till: * ENDAST AKTUELLT, RAPPORT OCH EKOT. Eftersom det är dessa public service-nyheter som har undersökts (oberoende av medium som tv, radio eller webb) säger artikeln ingenting om public service-användning generellt eller nyhetsanvändning generellt. Med andra ord kan en individ ta del av massor med nyheter via andra källor, eller allt från public service _utom_ nyheter. * SJÄLVSKATTADE SVAR. Medborgarna har själva fått svara på frågor om hur mycket de använder public service-nyheter, till skillnad från att någon observerar vad de konsumerar. Därför finns det en risk att deltagarna överskattar (och ibland underskattar) sinmedieanvändning.
* GRUPPNIVÅ, INTE INDIVIDER. Analysen är gjord på gruppnivå, det vill säga den tittar på hela befolkningen och uttalar sig inte om enskilda individer. Det finns med andra ord en stor variation vad gäller medieanvändning inom respektive grupp, och den variationen säger den här artikeln ingenting om. * SVARSFREKVENSEN HAR MINSKAT ÖVER TID. Det är exempelvis fler politiskt intresserade som tenderar att svara på undersökningar, vilket därmed påverkar vilka personer vi drar slutsatser om. Pensionärer är duktiga på att svara, medan unga och icke-svensktalande är sämre på att svara. * HÖNAN OCH ÄGGET. Frågan om kausalitet är viktig. Alla tre politiska preferenser (ideologi, partitillhörighet och politiskt intresse) är till viss del ärftliga och kan därför antas påverka även medieanvändning, men kan naturligtvis också påverkas av medierna. Vilken kausal riktning som har störst effekt är en öppen fråga, men eftersom avhandlingen handlar om selektionseffekter är det individernas val av medier som är av intresse här.LÄS ARTIKELN
Artikeln är publicerad i tidskriften The International Journal of Press/Politics och heterföljande:
> SELECTIVE EXPOSURE TO PUBLIC SERVICE NEWS OVER THIRTY YEARS: THE > ROLE OF IDEOLOGICAL LEANING, PARTY SUPPORT, AND POLITICAL INTEREST>
>
> Abstract
> Internet has fragmented the media landscape. People can now easily > self-select into news outlets that aligns with their political > preferences, which may create a polarized citizenry. However, public > service broadcasting in many European countries still strive to have > a universal appeal, which can mitigate political cleavages. This > study examines which political preferences are more likely to > facilitate selective exposure to public service broadcasting news, > as well how public service broadcasting news affect political > polarization, using an annual survey spanning 30 years in Sweden > (n=103,589). Using mixed-effects modelling, results suggests that > fewer attend to public service news over time, but differences by > political leaning is minor, whereas identity with right-wing > populist party decrease the use of public service news. Moderate > amounts of political interest are enough for individuals to sustain > use of public service news over time. Political polarization is also > minor between those who use public service news more often versus > seldom. In general, neither political cleavages nor political > polarization seems to have increased over time due to selective > exposure or public service news use. Du kan läsa hela artikeln i fulltextom du saknar
inloggning via ett bibliotek. Du kan också ladda ned analysskript ochall data.
Vetenskap
avhandling ,
filterbubblor , publicservice , selektiv
exponering
VILKA FORSKNINGSARTIKLAR HAR DRAGITS TILLBAKA INOM MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP?26 mars 2019
Peter Dahlgren
Skriv en kommentar
Vilka artiklar har dragits tillbaka inom journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap, och varför drogs de tillbaka? Jag hittade nio artiklar i Retraction Watch Database och någon form av plagiat verkar vara den främsta orsaken. Sedan en kort tid tillbaka finns databasen The Retraction WatchDatabase som
samlat över 18 000 vetenskapliga artiklar som dragits tillbaka av ett eller annat skäl. Bakom databasen finns skaparna bakom bloggen Retraction Watch som bevakar tillbakadragna artiklar. Jag letade i databasen och fann 186 artiklar under kategorin ”Communications”. Efter att jag sorterat bort kommunikationsteknik, systemvetenskap och annat irrelevant hittade jag totalt nio artiklar som är relevanta för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap, vilka jag också sammanställt i tabellennedan.
Länkarna nedan leder till vidare läsning hos bland annat RetractionWatch.
TILLBAKADRAGEN ARTIKEL ANLEDNING TILL TILLBAKADRAGANDE Boom, Headshot!: Effect of Video Game Play and Controller Type on Firing Aim and Accuracy(Communication
Research)
Opålitlig data
Culture as Constitutive: An Exploration of Audience and Journalist Perceptions of Journalism in Samoa (Communication, Culture & Critique)Duplicerad data
The Effects of Avatar Stereotypes and Cognitive Load on Virtual Interpersonal Attraction (Communication Research)Salami slicing
Legacy of Elisabeth Noelle-Neumann: The spiral of silence and othercontroversies
(European Journal of Communication)Juridiska skäl/hot
Maximizing Health Outcomes through Optimal Communication (Studies in Communication Science)Plagiat av text
Comments on ’Strategic Manoeuvring with the Intention of the Legislator in the Justification of Judicial Decisions’(Argumentation)
Plagiat av text
Have You Seen the News Today? The Effect of Death-Related Media Contexts on Brand Preferences (Journal of Marketing Research)Fabricerad data
Examining the Factors Affecting the Rate of IPTV Diffusion: Empirical Study on Korean IPTV (Journal of Media Economics)Duplicerad data
Using Mobile Phones in Language Learning/Teaching (Procedia – Social and Behavioral Sciences)Plagiat av artikel
Forskning ,
Kommunikation
JOURNALISTER SOM SKRIVER OM KÄLLKRITIK, MEN INTE KÄLLGRANSKAR SINAEGNA KÄLLOR
16 februari 2019
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar De senaste åren har det varit mycket prat om osanningar på nätet och vikten av källkritik. Dessvärre tenderar många påståenden vara överdrivna, och även initiala studier om ”fake news” visadesig vara fel
.
För att inte tala om den tyske journalisten Claas Relotiussom
skrev uppdiktade nyheter för Der Spiegel. Men det finns en kategori av misstag som är lite extra humoristiska (och kanske pinsamma för den drabbade). Det är när journalister skriver om källkritik men själva inte gör källkritiken. ”59 PROCENT AV ARTIKLARNA SOM DELAS LÄSES INTE FÖRST” I artikeln Så skadar lögner på nätet får vi veta mer om osanningar och lögner som sprids, och av titeln på webbsidan att döma verkar det vara en del av en kampanj som heter _Källkritik – Tänk innan du delar! _Jag intervjuades till denna artikel för något år sedan men hade helt glömt bort den, fram till nu då jag hade något svagt minne om jag var med där någonstans. Om du klickar på bilden nedan, som jag saxat från artikeln, ser du i det vänstra stycket påståendet som görs. Att 59 procent av alla artiklar som sprids i sociala medier delas innan de läses först (av inläggsförfattaren får man förmoda). Klickar man på länken som går till studien, och därefter söker efter ”59” (det är verkligen det enda jag gjorde!) så kommer man efter ett fåtal sökhopp fram till stycket till höger i bilden. Ochvad säger studien
? Jo, att 59
procent av de undersökta länkarna som delas på Twitter _inte har klickats på_. Studien säger alltså inget om huruvida inläggsförfattaren läste länken innan den delades. Och temat för artikeln var alltså osanningar och källkritik på nätet…LÄS OCKSÅ
* Studien ”Fyra av fem kan inte skilja journalistik från sponsrat innehåll”var baserad på
en krönika
* Läser journalister källorna de hänvisar till?gav orsaken till
diskriminerande algoritm trots att studien inte kunde säga orsaken Forskning källkritik NU KAN MAN MANIPULERA GOOGLES ALGORITM!18 juni 2018
Peter Dahlgren
Skriv en kommentar
Jag finner det märkligt att man på senare år kan läsa artiklar om hur Googles algoritmer kan manipuleras. Här är ett exempel: Facebooks algoritmer manipulerades inför USA-valet.
(Jag väljer att undvika den tekniska diskussionen om att man inte manipulerar någon algoritm över huvud taget, utan indirekt manipulerar Googles index.) Fenomenet med att ändra innehåll som Googles sökmotor utgår ifrån har funnits länge, och har gått under namnet _sökmotoroptimering_ eller _sökmotormarknadsföring_. Jag har till och med gett tips på sökmotoroptimeringför
13 år sedan på den här bloggen, innan jag började jobba på universitet och skriva om andra saker. Tanken med sökmotoroptimering är dock enkel. Eftersom Google använder orden i länktexterna för att (delvis) avgöra vad en hemsida handlar om innebär det att man kan påverka sökresultaten genom länktexterna på en hemsida. Redan 1999 uppdagades de första större påverkansförsöken med så kallad Googlebombning , att få vissa hemsidor att hamna högre upp i sökresultatet på helt irrelevanta sökord. Kanske fick det mest uppseende under det amerikanska presidentvalet 2004. När man sökte på ”miserable failure” dök
nämligen George W. Bush upp som första förslag i sökresultatet. På andra plats Michael Moore. Det kollektiva minnet, åtminstone uttryckt i dagstidningarnas texter, om vad som har hänt tidigare i historien är relativt kort. Däremot kan sökmotoroptimering förstås ha större politisk betydelse nu än för 14 år sedan. Men än så länge verkar många tyckare _anta_ att det påverkar val, snarare än att faktiskt visa att så är fallet. Men kom ihåg, det som kan antas utan belägg kan lika väl avfärdas utan belägg.Webbutveckling
Google , SEO
FILTERBUBBLOR – ETT HOTFULLT OCH VILSELEDANDE BEGREPP01 juni 2018
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar I går, torsdag, hade Institutet för mediestudier seminariet _Fejk, filter och faktaresistens – hotar sociala medier demokratin?_ Boken med samma namn presenterades med bland annat kortare presentationer av några av författarna (däribland jag) samt diskussioner med inbjudnagäster.
I boken skriver jag ett kapitel om filterbubblor, och varför idén är både felaktig, vilseledande och överdriven. Inledningen av kapitlet sammanfattar slutsatsen: > Begreppet filterbubblor har också utvidgats till att betyda något > mycket bredare i samhällsdebatten. Syftet med detta kapitel är > därför dels att klargöra vad filterbubblor är och varför idén > kan avfärdas, och dels beskriva hur vi tenderar att välja > information (ett forskningsområde som kallas selektiv exponering). > Slutsatsen är att vi tenderar att välja bekräftande information > något mer än motstridig information, men exponeras trots det ofta > för mer motstridig information beroende på omständigheter i > situationen. När vi har ett intresse eller nyfikenhet för nyheter > spelar vår benägenhet att söka bekräftande information betydligt> minde roll.
Du kan hoppa direkt till kapitlet Filterbubblor – ett hotfullt och vilseledande begreppi PDF-filen.
Forskning filterbubblor , selektiv exponering KAN-JOURNALISTIK: NYHETER OM SAKER SOM KAN HÄNDA27 mars 2018
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar Journalisterna har inte mycket makt, men de har ändå en specifik och mycket viktig makt, nämligen att skapa MORALPANIK. Åtminstone om man frågar Eric Louw, som i boken The Media and Political Process (s.73f) skriver:
> journalists do not have the power to make policy or allocate > resources, but they can (in certain circumstances) undermine those > with such power. Hence, journalists have (sometimes) the power to > frighten politicians and to mobilize ’moral panics’ and > ’groundswells of hostility’ to policies. Historien ”X påverkade Y” är förstås mer intressant än ”X påverkade inte Y”. Men ibland räcker verkligheten inte till för att skapa sådana rubriker, och då finns det andra sätt att skapamoralpanik.
Har man inget konkret exempel att komma med kan man alltid använda vinkeln ”X _kan_ påverka Y”. Har man fortfarande inget att komma med kan man med fördel använda ”det kan inte uteslutas att X kommer påverka Y”. Här bör man därmed förhålla sig kritisk. Varför inte ställa följdfrågan ”när kunde detta uteslutas senast?”. Om svaret är att man sällan eller aldrig kan utesluta något gör man sig snarare skyldig till att appellera till okunnighetenoch flytta
bevisbördan till de som påstår att något _inte_ sker, snarare än att presentera belägg för att detta något _faktiskt_ sker. Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, sa i en intervju i P1Medierna
under
2014 apropå användet av ordet _kan_ när tidningen skrev om försvunna planet flight MH370: > Det är väl en bra formulering som tydliggör för publiken att det > här är inte något vi vet, utan det här är något som man kanske > utreder eller en teori som myndigheterna har. Men det är inget > fakta som vi kan slå fast. Denna kan-journalistik, där man inte berättar vad som faktiskt har hänt eller sannolikt kommer hända, utan vad som logiskt sett _kan_ hända, innebär att man har en oändlig källa att ösa nyheter från. Det är bara fantasin som sätter gränserna om vilka saker som ännu inte har uteslutits eller vilka konsekvenser det kan tänkas få. Den verkliga konsekvensen kan (notera _kan_ här!) många gånger i stället bli, som Louw uttrycker det, att en moralpanikskapas.
Men när allt kommer till kritan, hur många saker kan du komma på som verkligen kan _uteslutas_ i framtiden?Medier Eric
Louw , moralpanik
60 ÅR AV KOMMUNIKATIONSFORSKNING I EN GRAF15 mars 2018
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar En ny intressant studie publicerades med en analys av 149meta-analyser . Jag
plockade ut och laddade upp alla effektstorlekar på GitHubför den som vill
analysera dem själv, och konstruerade graferna nedan. I den första grafen ser du distributionen av effektstorlekarna. Medelvärdet är r = 0,21, vilket intressant nog är identiskt med socialpsykologi (se även effektstorlekar från socialpsykologi på GitHub som jag laddatupp).
Uppdelat på sex olika fält ser man exempelvis att det mesta är relativa låga effektstorlekar, men att exempelvis organisations- och gruppkommunikation åtminstone har lite större effekter. Däremot återfinns de största effekterna under påverkan (Persuasion). Detta är dock sådant som handlar om sambandet mellan attityd och beteende, det vill säga vad vi tycker också tenderar att reflekteras i vad vi gör. Data och källkod för att producera graferna (inklusive fler typer av grafer) finns på GitHub på länkarna ovan.Data science ,
Forskning meta-analys ÖVERDRIVNA PÅSTÅENDEN OM CAMBRIDGE ANALYTICA16 februari 2018
Peter
Dahlgren 1 kommentar Cambridge Analytica är ett företag som samlat in över 5 000 datapunkter på över 220 miljoner amerikanska Facebookanvändare. Det var så de lyckades få det republikanska partiet att vinna presidentvalet i USA under slutet av 2016. Titta bara på videon nedan. Big data kan förutsäga beteende in i minsta detalj. Det är så det låter ibland, åtminstone.
Men beläggen för påståendena har till viss del lyst med sin frånvaro, och de som har kommit med påståendet har varit företaget själva, som finansieras av bland annat av en republikanskinvesterare.
I en intervju kallad Google Post-Election Reviewsäger
exempelvis Matt Oczkowski, produktchef för Cambridge Analytica: > we actually didn’t do any psychographics with the Trump campaign Men det var ju så Trump vann valet? Analys av sociala medier och riktade budskap? En artikelvid
New York Times ifrågasätter påståendet från Cambridge Analytica att de hade ett 50-tal kunder under 2016, en uppgift som har skiftat över tid och enligt officiella register var betydligt färre: > Cambridge executives now concede that the company never used > psychographics in the Trump campaign. The technology — prominently > featured in the firm’s sales materials and in media reports that > cast Cambridge as a master of the dark campaign arts — remains > unproved, according to former employees and Republicans familiar > with the firm’s work. Cambridge Analytica arbetade först för Ted Cruz. Han slogs ut under valkampanjen. Företaget började då arbeta för Trump. Så i stället för att Cambridge Analytica _skapade_ förutsättningarna för en republikansk seger skulle man mycket väl kunna hävda att kausaliteten var omvänd: Cambridge Analytica _följde _de bästa förutsättningarna för en republikansk seger. Det är därför inte speciellt konstigt om det vinnande laget använder deras produkter om man får byta häst mitt under pågående lopp. Då kan det vara bra att reflektera kring survivorship bias.
De överdrivna påståendena om Cambridge Analytica var dock inte negativt för företaget, tvärtom. De fick finansiärer och det var också deras huvudfokus. Från Matt Oczkowski och Google Post-Election Reviewigen:
> the emphasis was always on fundraising Cambridge Analytica använde NLPoch
sentimentanalys
(men inte psykografisk analys), vilket på sätt och vis är ganska triviala saker i jämförelse. Som brukligt är det inhämtandet av data och att få det i rätt format som är det svåra och som tartid.
Cambridge Analytica verkar vara den vanliga historien. Grandiosa påståenden följt av massmedier som okritiskt rapporterar vidare. Om man befinner sig i ett kunskapsvakuum och inte vet varför någonting händer, och det finns någon som kommer med en inte allt för otrolig historia, är det lätt att acceptera den förklaringen utan att först grundligt kontrollera både sannolikheten i förklaringen liksom alternativa förklaringar. Då kan man skapa feedbackloopar och självuppfyllande profetior, där uppfattningen om ett problem leder till att problemet ifråga också uppstår. Därför kan påverkanskampanjer spelas upp inför öppen ridå samtidigt som man kliar sig i huvudet och undrar vad för slags osynlig kraft det är som orkestrerat kampanjen. Då kan det vara lättare att tolka in en aktör med ett syfte snarare än resultatet av flera stokastiska processer. Slutsatsen kan väl för enkelhetens skull vara att det inte är lätt att vara människa alla gånger… UPPDATERAT 17 MARS 2018: En tidigare anställd säger att de mycket väl använde Facebookdata. Se videon Cambridge Analytica whistleblower: ’We spent $1m harvesting millions of Facebookprofiles’
hos
The Guardian samt relaterade nyheter på sidan.Medier big
data , Cambridge Analytica RELEVANT LITTERATUR OM SELEKTIV EXPONERING14 december 2017
Peter
Dahlgren Skriv en kommentar Jag får då och då frågor från studenter om vilka artiklar de bör läsa om selektiv exponering (och fenomenet ”filterbubblor” som ofta förekommer i medierna). I stället för att skicka mail till varje student kan jag lika väl lägga listan här, och sedan länka till det här inlägget. Två flugor i en smäll alltså, både transparens och mindre jobb för mig i framtiden!URVAL
Jag har samlat på mig drygt 300 referenser enbart om selektiv exponering, samt ett tusental andra referenser om närliggande ämnen. De kan man enklast hitta genom att söka på Google Scholar efter ”selective exposure”.
Tänk dock på att ”selektiv exponering” också är ett begrepp som förekommer inom kemin och medicin när man selektivt exponeras för vissa ämnen. Så även om man får runt 25 000 resultat på Google Scholar är de flesta inom andra ämnen. Listan med litteraturtips nedan är framför allt baserat på mitt eget godtycke, och mitt godtycke gillar (a) översiktsartiklar och meta-analyser, (b) historiska tillbakablickar med empiri för att få lite perspektiv på frågan, (c) teoretisk kritik och utveckling, samt (d) artiklar som är kritiska mot fenomenet (eftersom logik, genom modus tollens, innebär att empiriska påståenden somär falsifierade
alltid är starkare än påståenden som är verifierade – allt annat lika – men litteraturen behandlas dock inte på det sättet på grund av publication biasdär man tror att
positiva resultat på något vis skulle vara ”bättre”).LITTERATUR
Narrativa översiktsartiklar och meta-analyser om selektiv exponering, confirmation bias och motivated reasoning: * Cotton, J. L. (1985). Cognitive dissonance in selective exposure. In D. Zillmann & J. Bryant (Eds.), _Selective Exposure to Communication_ (pp. 11–33). Hillsdale, N.J.: Lawrence ErlbaumAssociates.
* Hart, W., Albarracín, D., Eagly, A. H., Brechan, I., Lindberg, M. J., & Merrill, L. (2009). Feeling validated versus being correct: A meta-analysis of selective exposure to information. _Psychological Bulletin, 135_(4), 555–588. https://doi.org/10.1037/a0015701 * Nickerson, R. S. (1998). Confirmation bias: A ubiquitous phenomenon in many guises. _Review of General Psychology, 2_(2), 175–220. https://doi.org/10.1037/1089-2680.2.2.175 * Smith, S. M., Fabrigar, L. R., & Norris, M. E. (2008). Reflecting on Six Decades of Selective Exposure Research: Progress, Challenges, and Opportunities. _Social and Personality Psychology Compass, 2_(1), 464–493. https://doi.org/10.1111/j.1751-9004.2007.00060.x * Sweeny, K., Melnyk, D., Miller, W., & Shepperd, J. A. (2010). Information Avoidance: Who, What, When, and Why. _Review of General Psychology_, _14_(4), 340–353. https://doi.org/10.1037/a0021288 Nedan följer empiriska artiklar med viktiga teoretiska bidrag. Garrett påpekar exempelvis att selektiv exponering har två dimensioner (söka upp information respektive undvika information) där undvikande är mycket svagare av de två. Tappin med kollegor skiljer på confirmation och desirability bias, det vill säga vad vi tror är inte nödvändigtvis detsamma som vad vi önskar, och där önskandet är det starkare av de två. * Garrett, R. K. (2009). Politically Motivated Reinforcement Seeking: Reframing the Selective Exposure Debate. _Journal of Communication, 59_(4), 676–699. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2009.01452.x * Tappin, B. M., van der Leer, L., & McKay, R. T. (2017). The heart trumps the head: Desirability bias in political belief revision. _Journal of Experimental Psychology: General, 146_(8), 1143–1149. https://doi.org/10.1037/xge0000298 Tidigare översiktsartiklar om selektiv exponering (dessa är dock svårare att få tag på): * Freedman, J. L., & Sears, D. O. (1965). Selective Exposure. In Leonard Berkowitz (Ed.), _Advances in Experimental Social Psychology_ (Vol. 2, pp. 57–97). New York: Academic Press. * Frey, D. (1986). Recent research on selective exposure to information. In L. Berkowitz (Ed.), _Advances in Experimental Social Psychology_ (Vol. 19, pp. 41–80). San Diego, CA: Academic Press. * Sears, D. O. (1968). The Paradox of De Facto Selective Exposure Without Preference for Supportive Information. In R. P. Abelson, E. Aronsson, W. J. McGuire, T. M. Newcomb, M. J. Rosenberg, & P. H. Tannenbaum (Eds.), _Theories of Cognitive Consistency: A Sourcebook_ (pp. 777–787). Chicago: Rand-McNally. Specifikt om filterbubblor (Pariser och Sunstein är förespråkare, och delvis också Bennett och Iyengar): * Bennett, W. L., & Iyengar, S. (2008). A New Era of Minimal Effects? The Changing Foundations of Political Communication. _Journal of Communication, 58_(4), 707–731. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2008.00410.x * Hannak, A., Sapiezynski, P., Molavi Kakhki, A., Krishnamurthy, B., Lazer, D., Mislove, A., & Wilson, C. (2013). Measuring Personalization of Web Search. In _Proceedings of the 22Nd International Conference on World Wide Web_ (pp. 527–538). Republic and Canton of Geneva, Switzerland: International World Wide Web Conferences Steering Committee. Retrieved from http://dl.acm.org/citation.cfm?id=2488388.2488435 * Pariser, E. (2011). _The Filter Bubble: What the Internet Is Hiding from You_. London: Viking. * Sunstein, C. R. (2001). _Republic.com_. Princeton, N.J.: PrincetonUniversity Press.
* Zuiderveen Borgesius, F. J., Trilling, D., Möller, J., Bodó, B., de Vreese, C. H., & Helberger, N. (2016). Should we worry about filter bubbles? _Internet Policy Review, 5_(1). https://doi.org/10.14763/2016.1.401 Selektiv exponering och polarisering: * Stroud, N. J. (2010). Polarization and Partisan Selective Exposure. _Journal of Communication, 60_(3), 556–576. https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2010.01497.x * Trilling, D., Klingeren, M. van, & Tsfati, Y. (2017). Selective Exposure, Political Polarization, and Possible Mediators: Evidence From the Netherlands. _International Journal of Public Opinion Research, 29_(2), 189–213. https://doi.org/10.1093/ijpor/edw003 Notera att alla artiklar ovan inte framför allt handlar om internet eller tjänsterna på internet, utan främst om människor. Det finns flera anledningar till det. För det första kan internettjänsterna ändras inom loppet av fem minuter så alla specifika slutsatser i en studie blir meningslösa. Vem bryr sig till exempel om MySpace-forskning i dag? För det andra måste man ta hänsyn till människans psykologi och huruvida vi undviker information. Om vi inte gör det, innebär det att tjänsternas utformning har mindre betydelse än vad förespråkarna för filterbubblor påstår (deras argument bygger ju nämligen på att vi nästan uteslutande bara bekräftar våra övertygelser).FORSKARE
Några inflytelserika forskare inom selektiv exponering som kan vara bra att hålla koll på: * Silvia Knobloch-Westerwick* R. Kelly Garrett
* Natalie Stroud
Hoppas detta kan vara en bra väg in i litteraturen för er! Forskning filterbubblor , selektiv exponeringPOST NAVIGATION
← Older Posts
Peter Dahlgren, doktorand i medieeffekter, skriver om psykologi och kommunikation på nätet. Följ @peterdalle . Eller dö.Search
MINA BÖCKER
2019 Backend Media. All rights reserved.Details
Copyright © 2024 ArchiveBay.com. All rights reserved. Terms of Use | Privacy Policy | DMCA | 2021 | Feedback | Advertising | RSS 2.0